karisma

lämnat jordelivet

Nu var blanketten inlämnad. I sista sekund kan man ju säga. Cyklade kring halva staden ungefär för att få tag på mina underskrifter. Nu är det iallafall klart. Och sedan har vi skrivit klart labbrapporten om kisset. Det var den enda laborationen för denna termin. Känns lite konstigt – vi som brukar ha åtminstone fem laborationer per termin. Men inte denna gång. Inte så dumt ändå eftersom det alltid tar fem gånger så lång tid som man tror att skriva dem.

Min förkylning har blivit lite bättre idag. Skönt. Man blir ju fullständigt tokig på den kliande rinnande näsan när man ska försöka koncentrera sig på vad man läser. Men nu har jag lyckats smitta Ch. Det var inte meningen. Stackarn satt idag precis som jag satt i förrgår och snorade.

Min farmors bror dog i måndags natt. Han var en av de två släktingar jag har kvar i den generationen. Alla mina far- och morföräldrar är döda sen många år. Nu är han också borta. Han var också doktor, som jag ska bli, och alltid klar i huvudet och alltid intresserade av mig och vad jag läste. Har inte riktigt förstått ännu att han inte finns mer.
Jag tänker på dig Ragnar. Var du än är hoppas jag du har det bra.

schnorig

Jättesnorig idag. Och lite kulen. Tog det iallafall lugnt i förmiddags (trots föreläsningar!!) och hoppas på rejäl bättring till imorgon. Har ju inte tiiiid att snora. Men vem har det egentligen. Annars är det dags att komma vidare i bacheloropgaven. Ska träffa min handledare i veckan så jag måste verkligen jobba lite med det. Men han svarar inte på mina mail, så jag är lite stressad för att jag behöver lämna in blankett med underskrift från min handledare plus medhandledare på Sund, innan torsdag denna vecka. Puh och suck. Men han svarar väl snart.

Dags för artiklar nu alltså!!

kortare än man tror

Igår åkte vi på fest i Malmö. Jag blir alltid så fascinerad över hur nära det ändå är hem när jag åker det där tåget över sjön. Hem till Sverige alltså. Vi klev på tåget på Kastrup och femton minuter senare steg vi av i Malmö Syd. Och där var ju alla de där välkända butikerna och svenska språket. Märkligt. Det enda som egentligen hände som tydde på att vi faktiskt passerat en landsgräns var att mitt danska abonnemang på mobilen inte fungerade längre. Och sedan på vägen hem (klockan 0400 ungefär …) så funkade plötsligt mobilen igen. Som om det egentligen bara var nåt fel på nätet några timmar och inte att det var jag som bytte jorden under fötterna.
Det var i alla fall en väldigt trevlig kväll ihop med M:s kollegor. Förfest ute på Amager och sedan huvudfest (som en måltid) i Malmö som slutade på en 45-minuters promenad (efterrätt …) genom duggigt Köpenhamn för att bussen var för full för att vi skulle få plats. Hemma fem i fem.

Idag sitter jag och snorar och har planer på att läsa artiklar. Vet inte riktigt hur jag ska orka det, men lite mer kraft kommer säkert infinna sig lite senare. För den som undrar förresten så gick kisserilabben bra. Men naturligtvis skulle jag och Ch bli försökspersoner när vi kommit till den mest otrevliga labben av de alla. Det innebar 850 ml vatten att hälla i sig, kiss i bytta x 4, 1 blodprov och x antal blodtryckmätningar. Nå, så illa var det inte. Det var ju ganska trevligt. Det var ju trots allt de andra som fick undersöka kisset, vi hade ju fullt upp med att pressa fram det. Iallafall Ch som inte fick dricka nåt vatten. Hihi.

läsa läsa njure

Många plugg- och en träningstimme senare. Man är sådär skönt trött och nöjd med sina prestationer en sådan här kväll. Har plöjt många sidor njuranatomi och -histologi idag minsann. Riktigt god mat väntade dessutom när jag klev ur duschen. Tänk vad lyckligt lottad jag är som har hittat min fina M!

Annars går mitt bachelorprojekt mycket segt. Har en hög med artiklar som ska läsas och genomgås. Där har jag inte kommit någon vart alls. Men i början på nästa vecka ska jag vara klar med dem. Blir väl mitt söndagsprojekt – sista sekunden innan det bara måste vara klart. Annars är det körweekend i helgen. Men jag kommer inte iväg. Tåget rullar mer än en timme innan min sista lektion (som dessutom är obligatorisk) är slut. Det gör inte så mycket. Ser fram emot en stillsam helg. Är helt slut redan nu av denna vecka, så hur orken skulle räckt både till helgen och nästa vecka ändå är ju lite svårt att föreställa sig.

Resten av kvällen kommer nog innehålla lite kramar och gos innan jag stupar i säng. Imorn blir det njurlaboration. Det betyder kiss i små byttor som ska undersökas. Det måste man såklart vara pigg och fräsch inför!

angående lösenordsskyddade inlägg

Jag har publicerat ett skyddat inlägg. Det kommer kanske fler. Alla som vill får be om lösenordet och läsa om mina allra personligaste tankar. Men om du är någon från mitt vanliga liv, någon jag känner IRL, så kommer du nog inte att få det. Det handlar helt enkelt om att det är lite för privat för att alla jag träffar dagligen ska veta vad jag känner och tänker. Men om du är en helt okänd person, eller någon gammal bekant eller internetvän, så be gärna om lösenordet. Jag vill gärna att någon läser, någon som inte behöver tänka på det när han eller hon möter mig, men kanske kan kommentera något ibland utan att känna mig ”på riktigt”.

Skicka mail till mig; karinunderstreckohrvallsnabelahotmailpunktcom, eller skriv en kommentar och bifoga din egen mail, så skickar jag dig lösenordet om du kvalificerar för det. : )

9 km bort

Hemkommen från både step och flera timmars jobb i Herlev. Herlev ligger cirka 6 km hemifrån. Och cirka 9 km från Panum. Vi befann oss på Panum när vi skulle till Herlev. Det började regna. Vi tog buss. Busigt värre! Men sen blev det ju rätt hård träning, så nu känns det ju bra. Kändes riktigt härligt i kroppen och knoppen efteråt. Tur att man kommer iväg ibland ändå på sånt där slit på FitnessWorld.

Imorgon blir det mer njurfysiologi. Och pennhandling. Nu ska jag minsann ha nya pennor.

Igår bokade jag en resa till Uppsala. Det blir mitt i oktober. Ska bli underbart skönt att komma hem till mamma. : ) Nu däremot ska jag försöka få min gosiga karl med mig till sängen. För sömn alltså. Inget annat. Sömn. : )

paljetter

Ikväll blir det cocktailbar med tjejerna nere i byn. Ska bli mysigt. Det är paljett-tema och dagen till ära så har jag handlat ett svart linne med paljetter på till ikväll. Har tänkt mig att det ska kunna passa vid lite festligare tillfällen även senare i höst! M har åkt över vattnet till Malmö och ska ägna sig åt Guitar Hero istället för paljetter. Wonder why?

Igår anmälde jag mig till donatorregistret. Jag tycker att det är bra att ha tagit det beslutet så att någon anhörig aldrig behöver göra det valet i en sådan fruktansvärd situation. Jag önskar det av oss alla, att vi alla kunde skriva under på det, för att hjälpa varandra.  För att hjälpa sina anhöriga. För att hjälpa den där enormt sjuka okända kvinnan eller mannen som inte gör annat än att vänta … Otäckt ämne kanske, men efter detta kan jag ju lämna det bakom mig. Behöver aldrig mer fundera på det. Än sålänge pumpar blodet friskt i min kropp utan att ha någon planering att sluta!

Träffade min handledare igår. Bestämde lite mer exakt vad jag ska skriva om. En vinkling var lite av ett krav då det blir alldeles för stort och därmed ytligt att skriva om amningens effekter. Fick en rejäl bunt med artiklar som jag ska dyka ner i. Ja, det är såpass att man nog skulle kunna göra en pool av dem. Efter det är det dags att börja skriva! Någonstans tror jag att man måste komma igång i fingrarna för att man ska komma någonstans. Annars blir man nog aldrig klar.

Det tredje järn jag har i elden – förutom det vanliga plugget och bacheloropgaven – är ett studiejob som jag och Ch har börjat på. Journalupplysningar ska samlas ihop från mängder med både levande och döda människor. En förhoppning om 8 timmars jobb i veckan har vi, men jag börjar bli tveksam till att vi kommer hinna det. Det återstår alltså att se. Och sedan är det ju kören på måndagkvällar. Och träningen sisådär 2-3 ggr i veckan. I slutändan är det dock bara skolan som jag verkligen måste klara denna höst.

Nu ska jag börja förbereda mig för den festliga kvällen!

stulet penalhus

Idag var det varmt igen. Igår var det kallt. Jag tror varje dag som det är varmt, att ja, nu är det nog den sista varma dagen för i år. Men så tar sommaren tag igen, och så blir det varmt igen. Men jag fortsätter undra. Är det den sista varma dagen för i år?

Mitt pennfodral blev stulet förrförra veckan. Penalhus, som det heter på dansk. Ja, det är sant. Någon stal mitt penalhus. Det var på pausen mellan två föreläsningar. När jag gick från min plats låg det där, och när jag kom tillbaka tio minuter senare så låg det inte där längre. Jag letade. Och letade. Men det återfanns aldrig. Stört besviken blev jag. Vem sjutton snor andras penalhus? Människan ifråga kan ju inte direkt använda det i skolan igen, eftersom den sannolikt går på samma termin som jag och därför befinner sig i samma föreläsningssal som jag. Varje dag. Borta är det iallafall. Idag köpte jag ett nytt. Inga pennor, men ett nytt hus iallafall. Converse-märke. I orange. Inte lika fint som det röda ORDNINGOCHREDA, men det får duga. Kanske inhandlas det pennor imorgon.

Annars ska jag funka ikväll. Inbilla sig för en stund att man kan dansa. Inte tokigt alls. Men först ska karln komma hem så vi kan äta.

danmark som förebild

Idag såg jag Sverige. Jag var på tolfte våningen på Rigshospitalet och plötsligt anföll en utsikt mig. En utsikt bestående av hela den fina staden som jag bor i, havet och sedan i horisonten: Sverige. Riktigt flott. Så skulle man ha det jämt.

Jag läste en artikel i DN (som vanligt) idag. Det handlade om svenska författares framtidsvisioner om Sverige. Riktigt tänkvärt. Det var Niklas Ekdal som berättade om sin sverigedröm. Han satte fingret på just det som Danmark är så mycket bättre på än Sverige. Nämligen problemet med ungdomarna idag. Det problem att många unga idag går arbetslösa och långtidssjukskrivna i Sverige. Att unga går omkring utan att tro vare sig på sig själva eller på framtiden. I Danmark finns jobb. I Danmark finns möjligheter att läsa. Att läsa utan att för alltid förföljas av ett lån som ibland känns större än en själv. Klart att det  känns tufft för många som inte blir tillräckligt pushade av sin omgivning att plötsligt ägna sig åt något som i slutändan kanske bara leder till en enorm skuld? I Danmark får man i bidrag det man idag får i både lån och bidrag i Sverige när man studerar. Dessutom finns det möjligheter till så kallade studiejobs, vilket innebär att man kan jobba några timmar i månaden och få den där extra lilla tusenlappen som gör att man klarar sig. Klarar sig med lite finess till och med. Och allt detta utan en enda krona i skuld efter år av utbildning. Det kallar jag att satsa på ungdomarna. För det är ju ändå vi som kommer sen och ska ta hand om er när ni blir gamla.

Så tack Ekdal för tänkvärda ord. Sverige behöver tänka om, precis som du säger, och kanske med sitt grannland som förebild.